hundra
hundra fucking dagar kvar tilll studenten. hundra fucking dagar. fucking fuck. lite så känns det. det är inte något som är uppdelat i bra eller dåligt, bara himla galet. att fira att det inte är så himla långt kvar kanske vore på sin plats, men så blir det inte för mig, jag mår lite konstigt liksom. det känns som om en halvstor månniska sitter på min bröstkorg dygnet runt och hindrar mig från att andas. irriterande. så nu känner jag mig ensam i min väntan på att katta, jill och ellie ska komma hem från hundrafesten. dom är bäst.
trion på bilden är också bäst eftersom vi äntligen, äntligen, äntligen är klara med världes jobbigaste kurs någonsin: engelska c. har jag nämnt någon gång innan hur hemsk den var? alltså, måndagmornar och fredageftermiddar, på ljunkan med jobbiga susan. men det är över nu. tack och hej
hörs
Kommentarer
Trackback
